VENI, VOTI, VICI (jag kom, jag röstade, jag segrade)
Förr i tiden kallades Tolkis för Lilla Moskva. Tack vare eller på grund av den starka industrin på orten var också arbetarrörelsen stark och ortens arbetarförening är redan över hundra år gammal. Också fackföreningsverksamheten var starkt politiserad och inom vänstern fanns det starka meningsskiljaktigheter mellan reformistiska socialdemokrater och mer hårdförda kommunister. Arbetarnas gemensamma kamp mot borgarna nådde i Tolkis sin kulmen i hemskheterna år 1918 med politiska mord, övertagandet av ortens industri, tvångsinternering, fångläger och den långsamma försoningen. Inbördeskrigets skugga märktes länge i Tolkis, inte minst i föreningslivet med bl.a. dubbla idrottsföreningar enligt politisk linjedragning. Arbetarnas politiska vilja var stark, vilket märktes i hög röstningsiver och inte minst i många socialdemokratiska kommunalpolitiker.
Hur ser det ut idag? En granskning av de senaste partivalen under år 2003-2007 (kommunalval, riksdagsval och EU-val) visar att politiseringen håller i sig i viss mån. Presidentvalen lämnas i detta fall bort eftersom de i större grad handlar om ett polariserat personval och dessutom ställer inte alla partier upp egna kandidater vilket försvårar jämförelsen. På basis av de fyra val som granskningen omfattar kan man säga att valdeltagandet fortfarande är högt i Tolkis (64,9 %) – hela 5,4 procentenheter högre än i hela kommunen Borgå! Däremot kan man nog inte längre tala om lilla Moskva. Både socialdemokraterna och vänsterförbundet är lika populära i Tolkis som i resten av Borgå - tre av tio tolkisbor röstar på vänstern. Den stora skillnaden gäller SFP. Tolkis kan idag klassas som lilla Nagu eller lilla Korsholm (…två starka SFP-kommuner), för folkpartiet har fått hela tio procentenheter fler röster i Tolkis än i hela hemkommunen – fyra av tio tolkisbor röstar på SFP. Samtliga övriga partier får mindre stöd i Tolkis än i hela Borgå, däribland de nationellt stora Centern (-3,6 procentenheter), Samlingspartiet (-2,6) och De Gröna (-1,0). I all enkelhet kan man ändå säga att två av tio tolkisbor röstar på samlingspartiet eller de gröna, medan en av tio röstar på något annat parti (centern, sannfinländarna, kristliga eller ännu mindre grupperingar). Sammanfattningsvis:
4/10 SFP
3/10 SDP & VF
2/10 SAML & GRÖNA
1/10 ÖVRIGA
Hur tror du att det går i kommunalvalet i höst? Det enda som är klart att dåliga politiker i regel blir valda för att ännu sämre medborgare låter bli att rösta. Någon gammal grek sa att den som inte intresserar sig för politik låter sig styras av dårar. Så alla till allaktivitetshuset på söndag 26.10.2008 för att rösta! Tolkis ska bli det röstningsområde i Borgå som har det högsta valdeltagandet.
Toukokuu 21, 2008 @ 00.00 e
Jaa-a… skulle inte riktigt hålla med skribentens påståelse gällande parti fördelningen. Eller närmare påståendet av följande ifall 35 % inte röstar alls:
“I all enkelhet kan man ändå säga att två av tio tolkisbor röstar på samlingspartiet eller de gröna, medan en av tio röstar på något annat parti (centern, sannfinländarna, kristliga eller ännu mindre grupperingar). Sammanfattningsvis:
4/10 SFP
3/10 SDP & VF
2/10 SAML & GRÖNA
1/10 ÖVRIGA”
Kan man utan empiri bevisa att ifall alla röstberättigade Tolkis bor röstade så skulle fördelningen vara samma? Kanske de som inte röstar tillhör de som ansåg sig förr styra Lill Moskva. Eller kanske som skribenten skriver så kan man bara i ALL ENKELHET dra sådana slutsatser… Luktar ändå lite media spel…
Däremot håller starkt med om att höja röstnings deltagandet… Röstar alla röstberättigade Tolkis bor så har vi den rätta empirin och en sån här kommentar blir onödig.
Toukokuu 22, 2008 @ 00.00 e
Det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Visserligen borde min empiriska övning ha börjat med konstaterandet att kommunisterna, folkpartisterna och de andra inte har en chans mot SS (Slöa soffliggarpartiet). Det äregiriga målet är att det sistnämnda partiet inte segrar i följande kommunalval, vare sig segraren är det marxistiska socialistpartiet eller de ultrakonservativa blårockarna eller någonting där emellan.
Antipartisten har ändå rätt i att allt detta är ett mediaspel – kanske t.o.m. ett spel för kulisserna enligt bästa politbyråstil. Vi kan spela hur mycket som helst, men sanningen finns där ute. Och lik solen kan du stänga ut sanningen, men den finns där även följande dag och följande dag och…