Tändstickor
För att klassas som en betydelsefull kommunal tjänsteinnehavare eller beslutsfattare måste man ha åstadkommit åtminstone en monumental byggnad. Många av de stora investeringarna kan förknippas med bekanta ansikten, tänk nu bara på Alexandersgatans bro, Albert Edelfelt-skolan, Räddningsstationen i Harabacka, Borgå simhall eller stadsbiblioteket. I Tolkis finns det famösa stenkrosset på västra Tolkislandet som nog starkt kan sammanbindas med den ena av våra två kvinnliga riksdagsledamöter. Nu finns det en intressant parallell mellan det nyaste vansinnesprojektet och vår egen by. Nu talar jag om stadens nya ämbetshus som ska byggas bakom stadshuset. Många frågar sig varför ämbetshuset ska byggas, men direktörerna har sagt att de vill sitta närmare varandra för att beslutsfattandet ska fungera smidigare och avstånden mellan förvaltningsgrenarna ska bli kortare. I detta skede orkar jag inte komma med motargument, utan nöjer mig att hosta försynt – host, host.
Nåja, nu till Tolkisparallellen. Då ärendet behandlades i stadsstyrelsen anmälde socialdemokraterna avvikande mening och konstaterade bl.a. att ”Borgås investeringar under de närmaste åren bör sättas i prioritetsordning” och att ”också Tolkis skola är i behov av en grundlig renovering under de närmaste åren”. Niinistö får säga vad han vill, men motsättningarnas tid är inte förbi! Om denna motsättning ska tolkas som billigt röstfiske då kommunalvalet närmar sig eller som en uppriktig vilja att renovera vår byskola återstår att se. Tidigare stadsdirektören Nyman lär ha sagt att det enda han åstadkom under sin tid var tändsticksaskar med stadens vapen på. Tänk om alla skulle vara lika småskaliga och jobba för att bevara den romantiska småstadsprägeln och inte hela tiden drömma om flygfält och snabba tågförbindelser och tusentals frimärkstomter på gammal kärrmark.